Vår historia

Per Brahegymnasiet är Jönköpings mest anrika skola. År 2013 var det hundra år sedan den nuvarande huvudbyggnaden invigdes, men faktum är att skolhistoriken sträcker sig betydligt längre tillbaka än så.

Skolans tre epoker

På västra fasaden vid skolans norra flygel finns en relief med tre årtal. Med dessa åsyftas betydelsefulla skeden i Jönköpings skolhistoria. År 1283 kom franciskanmunkar till staden för att anlägga kloster. I samband med detta grundades förmodligen även en skola väster om Munksjön. År 1612 drabbades Jönköping av en förödande brand, varefter stadsskolan, på order av Gustaf II Adolf, flyttades från väster till öster. Det tredje årtalet 1912 syftar till byggnadens uppförande.

Äldre skolformer

Under årens lopp har skolverksamhet bedrivits i olika former och på olika platser i Jönköping. Efter branden på 1600-talet låg Jönköpings skola intill Vätterstranden, vid nuvarande Kristine kyrka. Den var då utformad som en trivialskola, med fyra ordinarie klasser och en mera praktiskt inriktad skriv- och räkneklass – den så kallade apologisten.

Genom skolordningen 1820 ersattes trivialskolan av en högre elementarskola, som då hade drygt hundra elever. I juni 1867 invigdes en ny och större skolbyggnad på väster. Elevantalet hade då ökat till omkring 400, medan den nya byggnaden var planerad för 500 lärjungar. År 1878 var det återigen dags att ändra benämning på skolan, då elementarläroverk ersattes med allmänt läroverk. Denna benämning skulle sedan stå sig utan större förändringar i närmare 90 år.

Moderna tider

Under slutet av 1800-talet uppstod lokalbrist på läroverket. Till grund för detta låg dels ett ständigt ökande elevantal, och dels krav på utökade utrymmen genom nya skolordningar. Ett gymnastikhus med fem lektionssalar uppfördes 1881. Tidigare hade gymnastiksalen varit olämpligt placerad mitt inne i läroverkshuset. Än idag används gymnastikhuset, vilket gör det till Per Brahegymnasiets äldsta del.

Det nya huset underlättade situationen en del, men innebar knappast någon permanent lösning på lokalproblematiken. Efter att flera olika förslag om utbyggnad av det befintliga läroverkshuset lagts åt sidan, beslutades år 1907 att en helt ny huvudbyggnad skulle uppföras.

Den 18 oktober 1913 invigdes så det nya läroverkshuset, som än idag är skolans huvudbyggnad. Den gamla skolbyggnaden blev hädanefter Jönköpings rådhus. I samband med nybyggnationen anlitades konstnären Georg Pauli, som tidigare varit elev på skolan, för att dekorera läroverksbyggnaden. Hans praktfulla freskmålningar kan fortfarande beskådas i huvudbyggnadens trapphus och vid Brahesalens fond.

Höstterminen 1924 antogs de första flickorna på skolan. Året dessförinnan hade riksdagen beslutat att flickor skulle kunna söka till gossläroverken, men endast fördelas platser om det inte fanns tillräckligt med pojkar bland de sökande.

Per Brahegymnasiet får sitt namn

På 1940-talet pågick diskussioner om att byta namn på skolan. Till minne av gynnaren Per Brahe föreslogs namnet Braheläroverket i Jönköping. En namnändring förhindrades emellertid med anledning av att namnet Brahe ansågs tillhöra Visingsö och dess skola.

Först i samband med gymnasiereformen på 1960-talet döptes skolan slutligen om till Per Brahegymnasiet. Samtidigt genomfördes omfattande förändringar av skolans organisation. Treårig gymnasieutbildning infördes, med humanistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk och naturvetenskaplig linje.

Under årens lopp har ämnen och inriktningar på skolan genomgått ett flertal förändringar, och lokalerna har utökats med anledning av nytillkomna behov. Framför allt har byggnaderna Globen och Musikhuset tillkommit för att tillgodose estetprogrammet. Sedan 1995 finns även International Baccalaureate Diploma Programme på skolan.